Hemskt, hemskt beslut

Usch och fy för att behöva ta beslutet att avliva sin fina katt!! Mysans öga visade sig vara helt perforerat och behövde opereras bort för att hon skulle slippa lida! Jag fick några timmar på mig att fundera. Och jag tänkte och grät om vart annat. Men insåg till slut att det inte skulle fungera. Jag kunde inte ta hand om henne efter operationen och jag visste att hon skulle lida av att vara instängd och ha tratt och ont. Jag förstod dessutom att det skulle bli jättesvårt att få ge henne smärtstillande och penecellin och hur skulle det då bli? Tänk om hon sen skulle rymma? Och hur skulle hon klara sig ute i skogen med bara ett öga? Nej, jag fick lov att ta det hemska beslutet att avliva henne. Så nästa dag åkte jag till Falu djursjukhus igen. Hon tittade på mig med sitt friska öga, huvudet på sned, nästan hela vägen. Sista milen började hon "prata" med mig, hon som i princip aldrig lät något annars! Tack och lov kom min kusin och mötte mig vid entré och följde med mig in i rummet där Mysan fick sina sprutor. Det krävdes två, och 45 minuter, innan hennes hjärta gav upp. Tur att personalen är van vid gråtande mattar. R I P Mysan.