Nästa generations lärande

har vi ett skolcentrum för på Högskolan Dalarna. Just nu åker vi runt på kommunbesök för att inventera hur läget ser ut i kommunerna vad gäller lärande med ny (eller gammal) teknik. Det är så intressant och det pågår så mycket tänkande och lärande runt om. Men det är också så att mitt förra inlägg bekräftas. Det är verkligen ojämlikt. Både för lärare och elever. Somliga har ingen chans att ens välja att arbeta med en smartboard eller med Google maps istället för kartor (ofta inaktuella) i en skena i taket. Kanske är det fortfarande så för de flesta. Men jag upprepar - barn och unga av idag måste få möta en förskola och skola som är införstådd med deras livsvärldar. En skola som de känner igen sig i. Om något borde väl skolan erbjuda framtiden, något ännu mer spännande än det de har på fritiden. Rätt använt så klart, på ett pedagogiskt intressant sätt.

Ojämlikt på datorfronten

Läste nyss att ett av de områden Sveriges elever möter den mest ojämlika skolan är tillgången på IKT-verktyg. Och i en annan blogg läste jag att datortillverkarna ser skolan som sin nästa stora marknad. I den skärningspunkten finns lärare och rektorer som själva inte alltid är så uppdaterade varken i tekniken eller pedagogiken. För ytterligare andra skribenter påpekar ofta att det blir en helt annan skola när varje elev (och förhoppningsvis lärare) har en egen dator. Har själv både bärbar dator och surfplatta och när jag sitter på en föreläsning så googlar jag genast det föreläsaren säger som jag finner extra intressant. Kanske missar jag en del av vad han/hon säger i fortsättningen då  - men jag får veta mer om det som intresserade mig. Är det någon som tror att våra elever skulle göra på annat sätt? När föreläsaren är riktigt engagaerad och intressant lyssnar jag däremot intensivt och använder på sin höjd mitt IKT-verktyg till att anteckna. En del lärare känner sig hotade av de här bilderna. Kanske för att det blir ett hot mot den egna positionen som den som vet och kan mest i klassrummet? Å andra sidan så kan man ju själv också lära sig mer? Tänk om en del av lärarens stora arbetsbörda kunda minskas genom att använda sig av IKT-verktyg? Jag tror att det är fullt möjligt på flera sätt men då får man inte vara rädd för att tänka nytt. Helt nytt ibland och ibland behålla det som fungerar bra och kanske lägga till lite nytt.

Och är det något som Sveriges lärarkår ska vara bra på, för elevernas skull, så är det att tänka nytt och inte gå på i gamla ullstumpor i de nedslitna hjulspåren ett helt yrkesliv. Den tiden är för alltid förbi!

När ska eleverna få datorer?

Många kommuner och andra skolhuvudmän tänker att det räcker om eleverna får varsin dator att använda i skolarbetet någon gång i årskurs sex eller sju. Det vill säga i 13-årsåldern. Jag hörde något intressant från lärare i Sandvikens kommun häromdagen. När eleverna får en dator i just den åldern blir den inte bara ett verktyg i skolarbetet utan också ett utmärkt vapen i kampen mot vuxenvärlden. Att göra uppror mot vuxenvärlden med hjälp av datorn betyder förstås att man inte arbetar med skoluppgifter utan hänger på olika sociala siter och spelar spel, på lektionstid. Lärarna i Sandviken och forskarna vid Högskolan Dalarna som följer utvecklingen menar därför att en dator till varje elev behöver komma in mycket tidigare. Intressant tycker jag som nästan var övertygad om att det skulle räcka med en surfplatta ända upp till årskurs tre - fyra. Ytterligare ett viktigt argument som framkom för att ha dator tidigare var att när eleverna är i böjran av sin läs- och skrivinlärning kan alla ha nytta av ljudande tangenbord och spellRight och andra dylika verktyg. Då blir ingen utpekad och det är naturligt hela skoltiden att några fortsätter att använda det. En mycket viktig synpunkt!

Det ska också bli intressant att följa detta projekt i denna relativt lilla kommun av andra anledningar. 2012 kommer i stort sett alla att ha datorer. De har tre magistrander i sin lärarkår som skriver uppsatser om Nästa Generations Lärande och forskare vid Högskolan Dalarna följer utvecklingen vid en skola och dessutom pågår ett aktionsforskningsprojekt där. Detta gör att vi kommer att få riktigt bra kunskap om lärande med hjälp av digitala resurser. Förhoppningsvis följer flera kommuner efter detta goda exempel på att låta de egna lärarna forska i sin egen verksamhet.

Skolutveckling och IKTutveckling

går hand i hand tycker jag. Och inte bara jag. Men snart måste det komma undersökningar eller forskning som tydligt visar att eleverna når målen bättre med hjälp av IKTverktygen. Annars kommer politiker att dra öronen åt sig och skolan tar ytterligare ett steg bakåt i stället för framåt. Att det har visat sig att elever tycker skolan blir roligare och att de känner sig mer motiverade och inspirerade i sitt lärande är inte lika mycket hårdvaluta som ökad måluppfyllelse. Bättre betyg helt enkelt. Fler som klarar godkänt (E från hösten).

För egen del tycker jag att det är självklart att skolan måste spegla samhället. Det moderna samhället vill säga. Och i dagens moderna västerländska (och snart hela världen) samhälle finns det datorer och andra IKTverktyg. Surprise!

Skolans kompensatoriska uppdrag får större betydelse i och med skollagen 2011 och Lgr 11 sägs det. Är det något som behöver kompenseras idag så är det datorkunskap och tillgång. Vi har en ökande klyfta i samhället och i den klyftan ingår att några har dator med uppkoppling och några har det inte.

PIM och annat roligt

Idag har vi fått våra PIMdiplom. Nu ska vi sätta igång i kommunen. Alla lärare ska bli duktiga på IKT i undervisningen. Häftigt. Det finns så mycket roligt att göra. Återigen önskar jag att dygnet har några timmar till. På tisdag ska vi konstituera en styrgrupp för Nästa Generations Lärande skolcentrum vid Högskolan Dalarna. Nu är det dags att förskolan och skolan tar sig in i nutiden. Vi måste hänga med. Vi kan ju inte tro att våra barn och ungdomar ska komma till en gammalmodig skola och sitta tysta och arbeta med urmodiga metoder hur länge som helst. Varför skulle de? När de flesta har fantastiska verktyg och möjligheter i sin mobil eller dator. Och detta får de många gånger inte använda i skolan. ???? Hur tänker vi?? "Oj, vilken rolig apparat, den kan man kanske lära sig saker med men eftersom jag (lärare) inte kan den så får inte du använda den i skolan." Nej, allvarligt talat vi måste ge barn och ungdomar rätt att använda de bästa verktyg och medel som finns för att utvecklas och bli sina allra bästa jag. Och kom igen - det är ju roligt!!

När är framtiden här?

I slutet på veckan var jag på en konferens i Stockholm som hette Framtidens läromedel. Jag tyckte nog att det mest handlade om dagens läromedel. Eller det borde vara dagens. Eller det är det överallt utom i förskolan och grundskolan. Nej, det är väl inte heller riktigt sant. Det är många kommuner och enskilda skolor som har satsat på att ha datorer i skolan. Men frågan är hur de används. Det handlar ju om stora investeringar att köpa in datorer så enligt min åsikt borde man lägga massor med resurser på att ta fram bra användningsområden också. Med tanke på kommunernas ekonomi så är jag rädd för att det inte satsas lika mycket på den delen. Många lärare känner oro inför den förändring av lärarrollen en digitaliserad skola kommer att innebära. Mycket talar för att det inte går att hoppas på att de lärare som brinner för IKT i undervisninge klarar att få resten med sig utan hjälp av rektorerna. Som i sin tur behöver draghjälp från sina chefer, som i sin tur.....

Det fanns exempel på bra sätt att använda IKT i undervisningen på denna konferens men jag har också förstått att många lärare famlar efter svar på den frågan. De flesta lärare har nog vid det här laget förstått att datorer är vansinnigt dyra fylleriböcker och vill något mer. Det är inte bara datorer som behövs. Lika mycket handlar det om ett sätt att förhålla sig till undervisning och kunskap. Kanske är utvecklingen med att använda IKT i undervisningen precis vad som behövs för att alla lärare ska börja arbeta tillsammans och generöst dela med sig av sina lektionsplaneringar för att lika lättvindigt kunna ta del av andras? Elever kanske tillåts ta del av andras lektionsgenomgångar om de behöver variation och repetetion. Det vore väl en fantstiskt bra bieffekt av att skolan hänger med in i IKT-världen! Lärare som inte sliter hjäl sig med planeringar och elever som får större möjligheter att förstå och ta till sig undervisningen. Det här händer idag, nu, på en del håll men skulle kunna göra skollivet bättre för så många fler. Så vad är hönan och vad är ägget? Att alla har varsin dator eller att ha ett kollaborativt förhållningssätt? Framtiden lär utvisa det.

Ungas liv på nätet - eller vuxnas?

Idag var jag på en bra konferens som Rädda Barnen och Länsstyrelsen i Dalarna ordnade. Den hetta Ungas liv på nätet men handlade om sjuka vuxnas liv på nätet. De flesta ungdomar gör mycket på nätet, både bra och dåligt. De ungdomar som redan har problem eller mår dåligt är överrepresenterade bland dem som blir utsatta för knäppa och sjuka vuxna som ljuger och luras på nätet. Bland dessa ungdomar är det ca 20 % som sedan utsätts för något IRL, alltså i In Real Life. Det klart att en enda är en för mycket! Dagens bästa föresläsare var Olof Risberg från Rädda Barnen. Han ställde så bra frågor, t ex; Hur många tyckte att tonårstiden var den bästa i livet? Hur många kloka beslut fattade du som 13-åring? Det nyanserar det hela på ett så bra sätt tycker jag.

Jag är också glad för att de som föreläste, från Rädda Barnen, Ungdsomsstyrelsen och åklagarmyndigheten inte bara tog fram Internets avigsidor utan poängterade att det finns bra saker också. Och att det aldrig är barnens fel om de blir utsatta eller kontaktade eller lägger ut bilder som blir utnyttjade. Det är vi vuxna som är ansvariga och som måste kunna samtala med barn och unga om vad som kan hända och om bra motstrategier.